2018-10-10 I nöd och lust
När ATG grundades var det för att rädda trav- och galoppsporten. I mitten på 1970-talet var travsportens struktur liknande den vi kommer att ha år 2019. Av Propositionen 72/73-113 framgår hur staten såg på travsportens förutsättningar enligt nedanstående citat.
"Det dåliga ekonomiska utfallet för hästsporten har enligt utredningens mening burits av hästägarna. Kostnaderna för tävlingsverksamheten har under senare år ökat kraftigt. Däremot har inte totalisatorspelet ökat i en takt som kompenserar kostnadsstegringarna."
Min kommentar: Värna nya hästägare, slå vakt om hästägandets ekonomi.
Sportens ägare
"Organisationerna är ideella föreningar och benämns oftast travsällskap. De äger själva banorna och andra anläggningar."
Min kommentar: Travsällskapen har bortsett från att ge förbundet tydliga ägardirektiv. Hästägarna har lägre representationsgrad inom sina travsällskap än för 45 år sedan. Travsällskapen ska i enlighet med sitt ändamål och sitt regelverk tillse att de aktivas utveckling sker i samråd med sina lokala BAS-organisationer, bl a för att sällskapen på kort och lång sikt ska kunna målsätta sin verksamhet. Förbundets ursprungliga uppdrag som serviceorganisation blir därefter självklart.
Sportens organisation
"En av travförbundets viktigaste uppgifter är att utfärda reglementen och tävlingsbestämmelser. Förbundet fastställer tävlingsprogram för de olika banorna. Förbundets högsta myndighet utövas gemensamt av befullmäktigade representanter för de anslutna sällskapen och travförbundets styrelse."
Min kommentar: BAS-organisationerna verkade horisontellt på bannivå inom respektive travsällskap. Genom att BAS-organisationerna kring den egna banan återgår till att medverka i den strategiska beslutsprocessen kommer de aktivas inflytande, inklusive hästägarinfluensen, att tillgodoses. BAS-organisationernas medverkan i Svensk Travsports fullmäktige behövs inte. BAS-organisationerna kvarstår med representation i Förtroenderådet, och framförallt som oberoende motparter i avtalsförhandlingar kring sina centrala villkor i sporten.
ST's styrelse har under åren tilldelats extra röststyrka i Fullmäktige. . Det visar med eftertryck vilken beslutsoduglighet som förevarit under lång tid. Gör gärna jämförelsen med extra röststyrka för travsällskapens styrelser och inse vilka konsekvenser det skulle få för demokratiskt fattade beslut.
Avtalet mellan staten och sporten – uppdrag och ansvar
"I avtalet mellan staten och sporten bör bl a överenskommas att bolaget skall ansvara för att trav- och galoppsport skall förekomma i rimlig fördelning på olika platser i landet. Bolaget skall därvid ta hänsyn till sportsliga, publikmässiga och ekonomiska förutsättningar för verksamheten.
"Det skall vara bolagets uppgift att fördela sportens andel mellan anordnande organisationer. Denna fördelning förutsätter utredningen ska ske på det sätt som bäst kan främja en rimlig struktur av verksamheten. Även om en viss koncentration av tävlingsverksamheten på sikt kan bli nödvändig"
Om allmänhetens intresse för sporten i framtiden viker, måste konsekvenserna främst tas i sportens olika led. En strukturrationalisering kan komma att innebära nedläggning av banor."
Min kommentar: Det var dessa formuleringar, som den nya ST styrelsen år 2010 under Hans Ljungkvist kom att bortse ifrån när travsporten styrdes fel. Utvecklingen redan från 2000-talets början påvisade stagnation och tillbakagång.
Med facit i hand - Utvecklingen mellan 2010 – 2018
I propositionen förutsatte staten att sporten skulle kunna ta svåra men korrekta beslut.. Nedanstående tabell, sammanställd från travsportens årsstatistik, visar utvecklingen av, eller rättare sagt frånvaron av nödvändig prismedelsutveckling.
*) För perioden 2013 - 2018 inkluderar ST's prismedel premiechansens omfördelning av premieloppsersättning till prispengar. Det är inga nya pengar varför utbetalade prismedel i tabellen bör reduceras med de ca 75 miljoner kr som förbundet sparat in i motsvarande bidragsbesparingar. Banornas egna tillskjutna medel, samt hästägarnas årliga insatser om ca 40 miljoner ingår.
**) I kolumnen redovisas det normala affärsmålet för att täcka ökade verksamhetskostnader avseende hästarnas träning, såsom löner, foder, transporter,veterinär etc.
***) Differensen uttrycker skillnaden mellan verklig prismedelsnivå och en tänkt tvåprocentig uppjustering per år.
****) Ackumulerad differens visar skillnaden mellan verkliga prismedelsnivån och vad den istället kunde (borde) ha varit .
Min kommentar: Med en blygsam inflationsuppräkning om två procent per år hade sporten tillförts prispengar på mer än 275 miljoner kronor, vilket efter justeringen av omfördelade premiechansmedel skulle motsvara minst 350 miljoner kronor. En långsiktig och bland sportens travsällskap väl förankrad och målsatt verksamhetsplan borde ha tagits fram redan 2010 . Om travsporten hade visat det ansvar som staten förutsatte skulle det ha kunnat motverka sportens ohälsa av idag.
Mitt förslag Varje sällskap/bana rekommenderas att göra motsvarande uppställning enligt ovanstående tabell för att bedöma hur mycket prismedel som har gått förlorat. Fundera också över om det kan ha påverkat den bristande rekryteringen av antalet hästar kring den egna banan.
Framtiden
ST's statistik visar mycket kring unghästens ekonomi. Trots pokalåret, vilken tabellen visar egentligen kunde ha varit 2010, och då med ett helt annat innehåll, är vi fortsatt hopplöst efter i hästägarnas ekonomiska utveckling. Endast de 40 bästa hästarna i treårskullarna lämnar sina ägares ekonomi vid god vigör. Vi måste höja den lägsta intjänandenivån för alla hästar, vilket kräver och möjliggörs av en sundare tävlingsmodell.
Att travsporten ska ha förankring i hela travsverige är inte samma sak som att Sverige ska bestå av fler travbanor än vi har hästar som kan tävla på dem. Travbanor har inte samma sociala nödvändighet som vård, skola och omsorg. Endast genom att slå vakt om sportens styrkor kan vi överleva och utvecklas. Det sker bäst i samråd med alla berörda, inte genom bristfällig förankring och fortsatt kontraproduktiv tävlingsplanering. Tvärtom ska sportens rekryteringssiffror momentant styra verksamheten.
Vi måste tänka miljösmart där hästen och hästägandets fundamenta sätts i centrum. Med väsentligt bättre kostnadstäckningsgrad kan hästägarna och sporten åter blomstra. Att våga se i backspegeln och prestigelöst gå vidare skapar förutsättningar inför kommande omreglering. Det krävs en rad kraftfulla åtgärder och förändrade attityder för att skapa en sund familjebildning som håller in i framtiden.