2018-06-18 En värld av nya möjligheter
Organisationsutredningen ligger snart på ST styrelsebord. Besparingar av väsentlig karaktär måste först genomföras inom husets väggar för att trovärdigt sedan föra dessa vidare till respektive sällskap. Vi vet att ST's ordförande har anslagit en kraftfull och beslutspotent ton. Det är något som vi hästägare gillar.
Helgens tävlingar från Boden visar storheten i svensk travsport där V75-tävlingar blev en succé . Boden är en viktig bana för vår travsport och ett givet fönster till våra finska grannar. Resan är lång, men det hindrade inte våra Solvallahästar från att resa dit och ta för sig i loppen. Vi summerar fyra segrar och ännu fler prisplacerade. V75 är sportens stora varumärke och ett kvitto på travsportens betydelse och förankring i hela Sverige.
Framtidens tävlingsprogram
Inför det kommande arbetet inom ST önskar vi det vita papperet. Det handlar om att skapa ett tävlingsprogram som motsvarar hästägarnas förväntningar i framtiden. Vi talar om att i vardagstravet kunna försörjas av en spelmodell i en avreglerad marknad med intressanta lopp. Självklart är vi till del beredda på resor, men i rimlig omfattning. Travhästägarna har, via sin hemsida, publicerat en tabell, framtagen av ST, som visar hur stor andel hemmahästar som banorna har vid sina tävlingar. (Se länk nedan)
STs tabell
ST's statistik är lätt missvisande. Den bör kompletteras med ytterligare information där siffrorna utvisar de olika tävlingsdagarnas karaktär, dvs lunchtrav, kvällstrav, typ av spelform etc. Spelbolagen vill ha fulla och svårlösta lopp för att möta spelarnas krav på höga utdelningar. Att V75 och V86 ska särredovisas är självklart, eftersom de är mest lönsamma.
I hästbristens spår måste vi även redovisa hur många av tabellens lopp, bana för bana, som inte är fulla. Banan är hundraprocentig om den har sju hemmahästar i ett lopp med totalt sju startande. Sju hemmahästar i ett lopp med 14 hästar halverar procenten, men är av betydligt större intresse för spelbolagen och vilka produkter de kan erbjuda. Ett önskemål är därför att tabellsiffrorna sätts in i sitt rätta perspektiv. En större demografisk hänsyn i skapandet av propositioner leder med automatik till optimala lopp med högt spelintresse. Tillresande av utlandshästar är också av intresse. Vi har många tillresande utländska gäster när tävlingarna arrangeras på Färjestad, Åby, Jägersro, Boden och Östersund.
Genom att skapa optimala spelintäkter, kombinerat med god hästägarekonomi och ett rimligt miljötänk, kan vi spara upp emot 70 - 100 miljoner kronor för de aktiva. Lika mycket pengar kan ST spara om man rensar i de olönsamma loppen. Jag talar inte om breddloppen, utan skjuter på de flesta lunchloppen och även på V65 på lördagkvällar. Dessa närmare etthundra miljoner kryddas dessutom av verksamhetsvinster då vardagstravet på lunchtid är hämmande för träningsverksamheten. Inte har det varit amatörvänligt heller, då amatörerna har annat arbete att sköta på dagtid. Antalet amatörer har halverats på femton år.
En obesvarad fråga kring budgetsystemet och banornas ekonomi
Fråga: Vilken instans har historiskt slutgiltigt fastställt banornas budget?
Svar: ATG
Fråga : Vem betalar ut prismedlen och vem äger kontot?
Svar: ATG
Fråga: Vem kommer att göra det efter spelomregleringen?
Svar: ???
Det börjar bli bråttom nu att vi får ett svar på den sista frågan. Det nuvarande budgetsystemet är en akilleshäl. Det har hittills fungerat som gammal sovjetisk planekonomi. Förankringen är otillräckligt, delvis p g a systemets uppbyggnad. Budgeten i år blev inte klar förrän i mars och många är skälen till detta. Förra året, dvs 2017, tilläts 24 banor budgetera med närmare tio miljoner kronor i underskott. Med andra ord försvann tänkta prismedel redan på banornas kansli. I år kvarstår nio banor som upprepat tänker i röda siffror. Effekten av det är att dessa banor i sina skrivbordsbeslut i praktiken "snattar" medel ur hästägarnas prispotter.
Endast sju banor levererade budgetar med ett tänkt överskott, dvs med tillskott av egna prismedel, för åren 2017 och 2018.
Alla banor behöver ett större inflytande över sin affärsverksamhet och tillåtas driva sin egen ”butik”. Budgetsystemet behöver därför ändras. ”PE”, ”TKE” , ”TE” - alla dessa planekonomiska bokstavskombinationer - måste förändras både i teori och praktik. Att banorna tvingas ”förskingra” prismedel har delvis sin förklaring i att de inte bestämmer tillräckligt kring sin egen verksamhet. Det gäller alla banor. Vägen till självbestämmande är lång, svår och ovan. Den måste också kantas av betydligt fler hästägare som efterfrågar fler hästar.
Solvalla och Stockholms Travsällskap
Solvallas ägare, Stockholms Travsällskap, tog den 14 juni beslut med kvalificerad majoritet om en ny fulltalig styrelse. Till ny ordförande valdes Markus Gustafsson, som kommer att leda styrelsen genom omregleringens utmaningar. Beslutet om fastighetsförsäljning, vidare utveckling av vår affärsmodell, och inte minst ett ständigt pågående arbete för att trygga kärnverksamheten, enade sällskapet.
Framtidens tävlingsprogram
Inför det kommande arbetet inom ST önskar vi det vita papperet. Det handlar om att skapa ett tävlingsprogram som motsvarar hästägarnas förväntningar i framtiden. Vi talar om att i vardagstravet kunna försörjas av en spelmodell i en avreglerad marknad med intressanta lopp. Självklart är vi till del beredda på resor, men i rimlig omfattning. Travhästägarna har, via sin hemsida, publicerat en tabell, framtagen av ST, som visar hur stor andel hemmahästar som banorna har vid sina tävlingar. (Se länk nedan)
STs tabell
ST's statistik är lätt missvisande. Den bör kompletteras med ytterligare information där siffrorna utvisar de olika tävlingsdagarnas karaktär, dvs lunchtrav, kvällstrav, typ av spelform etc. Spelbolagen vill ha fulla och svårlösta lopp för att möta spelarnas krav på höga utdelningar. Att V75 och V86 ska särredovisas är självklart, eftersom de är mest lönsamma.
I hästbristens spår måste vi även redovisa hur många av tabellens lopp, bana för bana, som inte är fulla. Banan är hundraprocentig om den har sju hemmahästar i ett lopp med totalt sju startande. Sju hemmahästar i ett lopp med 14 hästar halverar procenten, men är av betydligt större intresse för spelbolagen och vilka produkter de kan erbjuda. Ett önskemål är därför att tabellsiffrorna sätts in i sitt rätta perspektiv. En större demografisk hänsyn i skapandet av propositioner leder med automatik till optimala lopp med högt spelintresse. Tillresande av utlandshästar är också av intresse. Vi har många tillresande utländska gäster när tävlingarna arrangeras på Färjestad, Åby, Jägersro, Boden och Östersund.
Genom att skapa optimala spelintäkter, kombinerat med god hästägarekonomi och ett rimligt miljötänk, kan vi spara upp emot 70 - 100 miljoner kronor för de aktiva. Lika mycket pengar kan ST spara om man rensar i de olönsamma loppen. Jag talar inte om breddloppen, utan skjuter på de flesta lunchloppen och även på V65 på lördagkvällar. Dessa närmare etthundra miljoner kryddas dessutom av verksamhetsvinster då vardagstravet på lunchtid är hämmande för träningsverksamheten. Inte har det varit amatörvänligt heller, då amatörerna har annat arbete att sköta på dagtid. Antalet amatörer har halverats på femton år.
En obesvarad fråga kring budgetsystemet och banornas ekonomi
Fråga: Vilken instans har historiskt slutgiltigt fastställt banornas budget?
Svar: ATG
Fråga : Vem betalar ut prismedlen och vem äger kontot?
Svar: ATG
Fråga: Vem kommer att göra det efter spelomregleringen?
Svar: ???
Det börjar bli bråttom nu att vi får ett svar på den sista frågan. Det nuvarande budgetsystemet är en akilleshäl. Det har hittills fungerat som gammal sovjetisk planekonomi. Förankringen är otillräckligt, delvis p g a systemets uppbyggnad. Budgeten i år blev inte klar förrän i mars och många är skälen till detta. Förra året, dvs 2017, tilläts 24 banor budgetera med närmare tio miljoner kronor i underskott. Med andra ord försvann tänkta prismedel redan på banornas kansli. I år kvarstår nio banor som upprepat tänker i röda siffror. Effekten av det är att dessa banor i sina skrivbordsbeslut i praktiken "snattar" medel ur hästägarnas prispotter.
Endast sju banor levererade budgetar med ett tänkt överskott, dvs med tillskott av egna prismedel, för åren 2017 och 2018.
Alla banor behöver ett större inflytande över sin affärsverksamhet och tillåtas driva sin egen ”butik”. Budgetsystemet behöver därför ändras. ”PE”, ”TKE” , ”TE” - alla dessa planekonomiska bokstavskombinationer - måste förändras både i teori och praktik. Att banorna tvingas ”förskingra” prismedel har delvis sin förklaring i att de inte bestämmer tillräckligt kring sin egen verksamhet. Det gäller alla banor. Vägen till självbestämmande är lång, svår och ovan. Den måste också kantas av betydligt fler hästägare som efterfrågar fler hästar.
Solvalla och Stockholms Travsällskap
Solvallas ägare, Stockholms Travsällskap, tog den 14 juni beslut med kvalificerad majoritet om en ny fulltalig styrelse. Till ny ordförande valdes Markus Gustafsson, som kommer att leda styrelsen genom omregleringens utmaningar. Beslutet om fastighetsförsäljning, vidare utveckling av vår affärsmodell, och inte minst ett ständigt pågående arbete för att trygga kärnverksamheten, enade sällskapet.
Goda relationer till spelbolagen måste skapas och STs roll som serviceorganisation förstärkas. Vår egen förenings relation till Solvallas ledning är fortsatt mycket bra. Travsällskapen lever i en liknande symbios med sina hästägare som misteln gör med äppelträdet.
Trevlig Midsommar!
Björn Damm
Trevlig Midsommar!
Björn Damm