2018-05-15 ASVT - En bidragande organisation?

Det påstås att kunden alltid har rätt, men det gäller kanske inte för köpare av travhästar. För en liten stund sedan damp ASVT's tidning Travhästen nr 2/2018 ned i min brevlåda. På ledarsidan förfärades ASVTs generalsekreterare Sara Lennartsson, tillika medlem i Stockholms Travsällskap, över att travsällskapen vill begränsa de centrala BAS-organisationernas rösträtt i Svensk Travsports fullmäktige.
Vi har i Solvalla HF, i flera bloggar, i vår tur ifrågasatt att centrala BAS har rösträtt över huvud taget. Vi är själva en lokal BAS-organisation men det betyder inte att vi låter vårt egenintresse skymma överblick och insikt. Tvärtom inser många av oss, som medlemmar i landets största hästägarorganisation, nödvändigheten av en väsentligt förbättrad hästägarekonomi, inte minst för att återställa mångfaldens efterfrågan av uppfödarnas produkter.

ST, f d STC, bildades ursprungligen av travsällskapen för att man behövde en sammanhållande och gemensam funktion för service och regelverk vid arrangerandet av travtävlingar. Det är travsällskapen som är ST's ursprungliga ägare. Man samlas varje år för att fatta beslut i ST's fullmäktige.

För ett tiotal år sedan ändrades stadgarna så att sportens centrala intresseföreninger kunde bli medlemmar i ST och tilldelades rösträtt. Det var enligt vår mening ett stort misstag. Sara Lennartsson kallar det för ”de aktivas inflytande”. Vi skulle hellre vilja kalla det för ”BAS-organisationernas fallgrop”.

De centrala intresseföreningarna - BAS- äger inga travbanor. De centrala intresseföreningarna bidrar inte med intäkter till sporten. Istället lever man på bidrag från sporten. I samband med pokalöverenskommelsen från 2014 har ST öronmärkt 4 miljoner av hästägarnas prismedel till BAS-bidrag.

De centrala intresseföreningarna har drygt 20 procent av det totala röstetalet. Det gör att ST's fullmäktige har hamnat i en situation där BAS-organisationernas röster kan blockera viktiga beslut som travsällskapen vill driva igenom. Det gäller framför allt stadgeändringar som kräver trefjärdedelars majoritet. På motsvarande sätt kan travsällskapen i sin tur blockera viktiga frågor som de centrala BAS-organisationerna vill driva igenom. Enligt en ”insiderrapport” från fullmäktige senast hade ett sällskap, vars ordförande f ö är styrelseledamot i en BAS-organisation, ”glömt” att sända in sitt protokollsutdrag. Det medförde att BAS indirekt fick ett utökat röstetal.

Sammantaget blir följden handlingsförlamning. Inga väsentliga förändringar kan komma ur tuben utom i de situationer där majoritetsintresset faktiskt sammanfaller. Om en BAS-organisation, t ex tränarnas eller hästägarnas, inte skulle vara nöjd med ett beslut sitter man fast i ett majoritetsbeslut och tvingas rätta sina åsikter efter det. Att öppet kritisera ett beslut avfärdas omedelbart som illojalitet och att splittra familjen.

För Solvalla HF är det självklart att de centrala intresseföreningar håller sig borta från situationer som hindrar dem från att kraftfullt, oberoende och öppet driva viktiga frågor. För ASVT är det inte lika självklart, vilket det borde vara. Uppfödarnas kunder visar tyvärr inte samma tilltro till svensk travsport som ASVTs generalsekreterare. ”Det förefaller mig märkligt att administratörerna av travet i form av banorna är rädda för de aktivas inflytande”, skriver hon. Då infinner sig omedelbart frågan: Trots de aktivas s k inflytande under många år, var kommer det breda missnöje och misstro mot Svensk Travsports ledning ifrån, vilket Lennartsson också beskriver i sin ledare? Kanske är det komplicerat att vara ledning för en församling handlingsförlamade?

Lennartsson skriver också att BAS kommer att lämna en gemensam skrivelse till ST. I skrivelsen önskas svar på att den service man f n erhåller kommer att säkerställas. Är det vad man får, inte vad man kan tillföra, som är de centrala BAS-organisationernas största bekymmer? Är man mer bekymrade över sin egen administration och organisationernas ekonomiska bidrag än man är för kundnyttan och sina medlemmar? BAS' brev visar brist på insikt om den verkliga kund- och medlemsnyttan. Vad brevet istället visar är total enighet när den centrala BAS-byråkratin hotas.

BAS-brev till ST

Vi utgår från att landets travsällskap visar handlingskraft inför den stundande omregleringen av spelmarknaden och att man tar sitt ansvar. Det betyder att man återtar hela sin självständiga beslutsrätt över ST och att den beslutade stadgeöversynen begränsar rösträtten för icke-ägarna.
i fullmäktige. Vi ser istället helst att inflytandet ökar för BAS-föreningarna på det lokala planet, dvs kring föreningarnas egna hemmabanor, vilket naturligt skulle öka deras medlemsnytta.

Svensk Travsport behöver i likhet med ASVT vända sina vikande siffror. Varför minskar antalet uppfödare och varför minskar deras tilltro till framtiden? Varför minskar antalet uppfödda travhästar? Varför minskar alla BAS-föreningars medlemsantal?

Hästägarna är uppfödarnas kunder och det borde vara ASVT, inte vi hästägare, som ställer dessa frågor. Travsporten måste skapa lönsamhet för uppfödarna genom att öka efterfrågan på deras produkter, dvs hästarna. Det kan bäst göras genom att travsällskapen tillåts driva sin affärsmässiga verksamhet utan hinder av oändliga demokratiska processer och tillsatta utredningar. Olika centrala BAS-organisationers särintressen får inte tillåtas att blockera deras svängrum. Inte heller ska travsällskapen och ST gå fria från kritik och all form av yttre påverkan när beslut fattas som motverkar de aktivas intressen. Det gör de centrala BAS-organsiationerna bäst genom att stå fria och oberoende både från direkt delaktighet i sportens politiska beslut och av ekonomiska bidrag från ST. Vill vi delta i de politiska besluten gör vi det bäst genom medlemskap i travsällskapen. Tillsammans kan vi sedan ha full koncentration och fokus på utmaningen att utöka antalet hästägare.
ewa silfverberg
X
Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen av vår webbplats. Genom att fortsätta använda webbplatsen godkänner du detta. Läs mer