KEJSARENS NYA KLÄDER

Det har gått ett halvt år sedan vår förening genomförde vår manifestation i samband med The Owner's Day 2014. Vår avsikt var att pryda kvällens vinnare i snygga gröna täcken med olika hästägarbudskap. Vi ville uppmärksamma omvärlden på den ohållbara ekonomiska situation som hästägarna befinner sig i. Det satte sig Stockholms Travsällskap emot.
Vad vi lärde oss av det är att fasaden är viktigare för de styrande inom sporten än sanningen. Sanningen i detta fall är att hästägarna dignar inför en alltför stor försörjningsbörda för sina hästar. De som inte har möjlighet att ”fly” utomlands avslutar sitt ägande eller begränsar det till andelshästar. Vi får inte lov att prata öppet om det bara. ”Färghållning framför allt” skulle kunna vara ST:s ny mantra istället för det svårlösta ”Vi skall bli fler”.



KNIV I RYGGEN
Solvalla HFs krav är att hästägarna skall jämställas med spelarna när sportens pengar fördelas. Vi skall vara högst upp i näringskedjan – inte som nu – längst ned. Och vi vill ha betalt nu. Enligt ST är hästägarna den viktigaste kunden. Vi tycker att jämförelsen haltar lite. Uppfödarna är leverantörer av råvaran medan hästägaren levererar det förädlade spelobjektet. Om leverantören inte får betalt slutar leverantören att leverera. Hur svårt kan det va? Vi kan inte fortsätta att sponsra det statliga spelbolaget hur länge som helst utan payback. Vi vill ha snabb återbetalning för våra startande unghästar. Att äga en travhäst är ett tillräckligt stort vågspel ändå, med skaderisker, formsvackor och annat, utan att vi skall bli skyldiga extra när vi tävlar med den i totolisatorlopp.

Först blev vi förstås chockade, och smått handlingsförlamade, när vi förstod att RST, Riksförbundet för Sveriges Travhästägare, inte lyssnat på sina medlemmar i förhandlingarna med ST/ATG. Istället för att begära omedelbar betalning skrev man på ett långtidskontrakt, som inte innebär mer än ett vagt löfte om höjda priser om fyra år. Alla faktabaserade utredningar sopades under mattan.

EN NY RÖRELSE
Ur askan av hästägarnas brända Fågel Fenix uppstod snabbt en ny och minst sagt förbannad gestalt. En helt ny rörelse bestående av hästägare med hästar i proffsträning var född. Vi har bara sett början på vad den rörelsen kommer att leda till. Till vår förenings årsmöte den 23 april har vi fått en motion som i sin förlängning innebär att vår förening skall kunna lämna RST när den vill om den vill.

I syfte att mota Olle i grind har vår styrelse författat ett kompliment till valberedningens förslag till RSTs stämma den 8 april om att RSTs styrelse skall spegla medlemskåren. För närvarande är hästägare med hästar i proffsträning kraftigt underrepresenterade. Det missuppfattades direkt av de personer som är på ständig jakt efter Solvallas skalp, oavsett i vilken frisyr den dyker upp. Istället för att bejaka vår uppenbara avsikt – att behålla ett enat RST – drog paranoida hjärnor slutsatsen att vi är ute efter splittring.

Det är naturligtvis helt befängt. Vi oroar oss mycket för att vi inte kommer att kunna hålla emot de upprörda känslorna bland stora grupper av våra medlemmar och att motionen går igenom vid vårt årsmöte. Det vore mycket olyckligt. Vår styrelse har av ren självbevarelsedrift yrkat avslag på motionen. Vi travhästägare behöver en stabil centralorganisation där alla lokala hästägarföreningar är med. Det behövs för att RST inte skall förlora legitimitet som företrädare för den samlade hästägarkåren. För att stärka organisationen, inte försvaga den, vill vi att majoriteten av ledamöterna i RSTs styrelse skall bestå av den största gruppen hästägare, dvs de med hästar i proffsträning. Om den största föreningen Solvalla HF lämnar förlorar man tjugo procent av medlemskåren. Det behövs bara att ett par andra föreningar följer efter och RST, som samlande kraft, är historia.

DOCKSKÅPET
Under tiden fortsätter man i Hästsportens Hus att klä svensk travsport i rosa dockkläder. Nu sist i Lindbergs veckobrev där han berömmer framåtandan i Boden och Skellefteå. Vad han glömde nämna var att regionen – trots all god vilja - inte har fler än 426 hästar i åldern 2 – 4 år av landets totala 8.400 i samma ålder. Illa är det förstås även på alla andra håll i landet. Hästpopulationen minskar överallt – kanske inte i riktigt samma höga takt som prispengarna – men den ligger inte steget efter.

Så här ser prispengarnas utveckling ut för Solvalla, nationalarenan (belopp i Tkr). Då skall man beakta att Solvallas antal tävlingsdagar har ökat under samma tid.
2014 132.186
2013 150.202
2012 161.221
2011 153.891
2010 135.680

HÖG INAVELSKOEFFICIENT
Samtidigt som man kämpar hårt med att lägga en heltäckande make-up för att försköna den fula verkligheten har en gigantisk djurplågeriskandal seglat upp med ST i huvudrollen. Panikslagna hästar kvävdes till döds under en färjetransport från Estland när de skulle gå premielopp i Sverige. Varken ST eller RST har reagerat ändamålsenligt, varken till stöd för ägarna, över djurskyddet eller det flagranta kringgåendet av ST:s regelverk kring premielopp. Hade inte en av de drabbade ägarna stämt den svenske tränaren hade man sannolikt lyckats med att sopa hela den obehagliga historien under mattan. Nu blev det inte så. Det är häpnadsväckande hur illa hanterade ägarna har blivit av travsportens representanter, och ingen har försvarat djuren. Tränaren fick allt stöd han behövde. Det blir alltmer uppenbart för oss, som följer händelseutvecklingen, hur bottenlöst djupt ned i dyn vänskapskorruptionen har sjunkit i området kring Bällstaån.
Solvalla Hästägarförening - Styrelsen
X
Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen av vår webbplats. Genom att fortsätta använda webbplatsen godkänner du detta. Läs mer