2018-11-14 Luftslottet

Demokratins baksida kan vi just nu se inom svensk riksdagspolitik. Nyval närmar sig om inte talmannens förslag blir accepterat. Står vi inför samma situation inom travsporten? Det finns en övergripande risk att en vilsen ST-styrelse tillåter att ett felaktigt tävlingsprogram får utgöra tändhatt.
Är historien på väg att upprepa sig?
Inför spelomregleringen
ATG marknadsför sig inför kommande omreglering "som det schyssta spelbolaget". Trovärdigheten bakom detta budskap ska ses mot bakgrunden av att det just nu pågår slutförhandling mellan Svensk Travsport och Svensk Galopp. ST vill göra ett aktieförvärv för att ATG ska ha möjlighet att överföra skattefria koncernbidrag vilket kan ske om ST äger mer än 90 procent av aktierna. ATGs nye ordförande har erfarenhet inom finansdepartementet. Vi uppfatttar detta som att travsportens verksamhet ska finansieras genom att ATG undgår att betala bolagsskatt? Det är helt enligt gällande skattelagstiftning, men hur schysst är det, och vad skiljer ATG från utlandsbaserade spelbolag, vilka ATG menar undkommer svensk beskattning?
Samarbete mellan den “nya världens” aktörer och hur vi alla bidrar till spel på hästar för sportens bästa, ska naturligtvis ske på lika villkor för aktörerna. Den senaste V75-lördagens superomsättning visar vägen till ett gemensamt poolspel, som kan skapa mervärde för alla inom hästsporten. Sporten måste liksom spelbolagen förstå och respektera varandras affär.

Det vita papperet som blev en blåkopia
Jag bekymrar mig därför mer över den inlåsningseffekt som tävlingsprogrammet 2019 innebär. Tävlingsprogrammet var av ST utlovat att utgå från ett vitt papper, öppet för dagens verklighet och anpassat till morgondagens situation. Av detta synes endast bli en tumme, eftersomt 2018 års statistik visar fortsatt negativa siffror för sporten.

Vi tvingas konstatera en fortsatt linjär nedgång med närapå 600 hästar på ett år. Det betyder att ett minskande antal hästar ska fördelas på samma antal banor så att resandet för hästarna blir ännu mer frekvent.

Vi måste också beakta att systemet blir extremt känsligt p g a den sedan många år ständigt minskade volymen. När endast drygt 60 procent av hästarna på träningslistorna är startaktiva blir osäkerheten i och inför propositionsskrivandet stort. Det leder lätt till dåligt besatta lopp och t o m inställda sådana. Tisdagens tävlingar på Jägersro har mycket syrefattig luft i propositionerna.



Orsak och verkan
Under ett år har Jägersro tappat 188 hästar på sina träningslistor medan Kalmar och Halmstad visar plus med 21, respektive 47 hästar. Oavsett om det till stor del rör sig om omflyttning till närliggande banor är nettoförlusten för regionen 120 hästar.

Eftersom 90 procent av dessa hästar är 5 år och äldre sjunker nettotillgången av startaktiva hästar som en gråsten. Alla unghästbanor, med unghästarnas naturligt lägre startfrekvens, blir oerhört sårbara när de äldre lämnar. Jägersros minst sagt klena anmälningssiffror under veckan är en fullt naturlig konsekvens av att banan, tillsammans med grannbanorna, inte har ett tillräckligt väl anpassat tävlingsprogram, som står i relation till startaktiviteten hos hästbeståndet i regionen.

När det gäller prismedelsutvecklingen vid Jägersro under de senaste 8 åren, dvs en jämförelse mellan 2010 och 2018 och premiechansen oräknad, delade Jägersro ut mer prismedel för 8 år sedan än vad man gör i år. Trots att man sedan 2013 har kört saxade V86-tävlingar är priserna tre miljoner lägre år 2018 än 2010. Sportchefens uttalande om att Jägersro måste köra saxade tävlingar för att upprätthålla prismedelsnivån kan knappast vara sant. V86xpress har inte tillfört någon höjning de senaste 8 åren. Konsekvensen av minskade prispengar blir att hästägarna tappar framtidstro, som i sin tur leder till att Jägersros tränare tappar hästar.

Banornas varumärken
Jägersro har med sina insatslopp starka varumärken i Derbyt och Uppfödningslöpningen. Det gäller även för Halmstads Sprintermästare, Åby genom sitt Stora Pris och pokalloppen, alla E3-banor, Breeders Crown på Sundbyholm och Solvalla med Elitlopp och kriteriehelg. Nu vill ST att banorna ska lämna ifrån sig sina möjligheter att skaffa en egen stabil affärsekonomi genom att överlåta till ST att fördela intäkterna från dessa lopp. ST har inga mandat för detta från dessa banor. Att ge ST det mandatet skulle vara lika befängt som att återuppbygga Berlinmuren 30 år efter att den rivits.

Trovärdighetsproblem
Skånska Travsällskapets beslut om att bygga en ny bana är givetvis välkommet om än en smula out-of-date. För vem och för vilka i travsverige byggs nya banor? Vems hästar ska tävla på dem? Utan ett kvalitativt tävlingsprogram och rätt antal tävlingsdagar kommer dylika projekts trovärdighet på skam.

Det bevingade luftslottet
Hästsportens hus har förvandlats från att ha varit ett befäst fort till ett luftslott. Det symboliseras av att vi 2017 hade 16.367 hästar på svenska träningslistor, av vilka det startade 8.958 varmblod och 1.228 kallblod, Det innebär att av dessa 10.186 hästar på träningslistorna startade endast 62 procent. Tar vi bort 2-åringskullarna, där ca 3 procent startar, blir siffran motsvarande siffra ca 70 procent.

Antal hästägarföreträdare fortsätter att minska, vilket inte verkar vara värt att kommentera i det omfattande Pegasusarbetet. Hästägarna är fullständigt ignorerade i detta rekryteringsarbete. Milt uttryckt har trovärdigheten slagsida även i det projektet. Att Pegasus är en fantasihäst med vingar på ryggen har mer än ett symbolvärde.

Den linjära nedgången om 500 - 600 färre hästar per år kommer utan tvivel att fortsätta tom år 2021. Så länge det saknas goda ekonomiska incitament i travhästägandet kommer efterfrågan på travhästar att fortsätta vara svag.

Hästarnas startfrekvens
Totalt bidrog 1.946 utländska gästhästar med 5.906 av travsveriges 93.300 starter för hela 2017.
Resterande 87.394 starter gjordes av de hästar som fanns på svenska träningslistor. Utländska gästhästar ser mest frekvent nära våra gränser i norr, väst och söder och står för ca 6 procent av Sveriges totala starter.

Den svensktränade hästen startade i snitt 8,5 gånger under hela året. Endast 34 procent av starterna skedde på den egna banan och visar på obalansen i vårt tävlingsprogram. Få starter per häst i kombination med låga prismedel ger en otillräcklig intjänandemöjlighet för att kunna försvara eller motivera till ökat hästägande i Sverige.

Handelsbalansen i utbytet mellan svenska och utländska hästar visar

att 1.946 utlandsregistrerade hästar gjorde 6.936 starter i Sverige och tjänade knappt 83 miljoner.
att 1.588 svenska hästar gjorde 6.302 starter i utlandet och tjänade ca 94 miljoner.

Den slutsats som kan dras av det är att gräset fortfarande är väsentligt mycket grönare i Frankrike. Att då fortsätta med ett tävlingsprogram som uppmanar till ökat resande i vardagstravet och saxade tävlingar, både för huvudstadsbanan och övriga storbanor, blir givetvis kontraproduktivt och direkt osunt. Det har blivit den direkta orsaken till vikande nyckeltal och påvisar sportens oförmåga att klara sin rekrytering av nya hästägare och hästar in i tävlingssystemet.

Syrerik luft
Ska vi leva på luft behöver vi åtminstone frisk luft. Nya hästar och nya hästägare är nödvändigt, men framförallt är det nödvändigt att på rätt sätt beräkna vilka av dagens hästar som är startaktiva. Det kan vi göra genom att visa hur startbarheten naturligt påverkas av ålder, men också om vi förfinat beräknar startaktiviteten till de senaste fyra månaderna.

Därefter kan sportcheferna skriva propositioner för de hästar som kan starta och inte inkludera dem som av olika skäl inte kan. Likaså får vi bättre koll på hemmahästarna och skapar förutsättningar för ett minskat resande i vardagstravet. Bättre anpassade propositioner gynnar både sport och spel.

Den bittra sanningen är att volymen av antal tävlingsdagar måste minskas. Hur mycket, och vid vilka banor, står enkelt att finna i Svensk Travsports egen databas.
Björn Damm
X
Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen av vår webbplats. Genom att fortsätta använda webbplatsen godkänner du detta. Läs mer